Sekundär hyperhidros är mindre vanlig än den primära som är ärftlig och beror på våra gener.1 En stor grupp patienter lever ett dåligt liv efter att ha genomgått ”svett-operationen” med nervavskärning i bröstkorgen (thorakal sympatektomi). Dessa patienter lider av kompensatorisk hyperhidros nedom bröstvårtorna efter operationen. Patienterna är 100-tals och Svettmottagningen sammanfattade alla vi hjälpt under en 5-årsperiod (2011-2016) och över 90 % blev nöjda med botulinumtoxin i snitt 3-4 månader (tabell 2)2. En av patienterna i studien kom med blöta kläder men blev torr efter behandling i enlighet med Swartling-metoden (bild 2). Många av patienterna som genomgått operationen sympatektomi, gick ”från askan in i elden” och ångrar sin operation. Eftersom regionerna åsamkade patienterna kompensatorisk hyperhidros efter operationerna, borde de också hjälpa dessa patienter med alla till buds stående medel. Regionerna hjälper dock inte dessa patienter trots att hjälp finns att få.2,3 Av den anledningen har patientföreningen DO-anmält regionerna för diskriminering av sympatektomerade patienter med kompensatorisk hyperhidros. Sekundär hyperhidros kan också uppkomma i amputationsstumpar som omöjliggör/försvårar protesanvändande. Med injektion av botulinumtoxin typ B blir amputationsstumpen torr och protesen sitter bra. Avancerade arm-proteser där en konstgjord hand reagerar med adekvata rörelser på nerv-muskelaktivitet i amputationsstumpen, kan omöjliggöras av uttalad svettning från stumpen.
Många med neuropatier (nervskador) i fötter/ben hos t ex diabetiker orsaker ibland en besvärande kompensatorisk hyperhidros i huvudet och ibland på överkroppen. Sannolikt är denna diagnos också underestimerad p g a bristande kunskap inom professionen, och ovetskap om att tillståndet är behandlingsbart med botulinumtoxin typ B. Patienter med mångårig diabetes kan också få skador på nerverna till ansiktets svettkörtlar.
Ett sorgebarn inom sjukvården är okunskapen om skillnaderna mellan postmenopausal hyperhidros (hyperhidros hos kvinnor efter klimakteriet) och själva klimakteriet. Det finns likheter men också klara olikheter mellan tillstånden.4 (figur 6). Besvär i klimakteriet behandlas i huvudsak med hormonet östrogen, medan kvinnor med hyperhidros behandlas med botulinumtoxin typ B. Postmenopausal hyperhidros är ett folkhälsoproblem. Cirka 10 % av kvinnor i 70 års ålder svettas besvärande mycket.
Snabbt påkommen hyperhidros ska beaktas avseende hormon-, infektiös- och cancersjukdom. Asymmetrisk svettning ska också utredas avseende neurologisk sjukdom. Kom ihåg att även sekundär hyperhidros kan behandlas med Swartling-metoden.
Tabell 2. Under framförallt 90-talet gjordes 1000-tals nervavskärningar (sympatektomier) i privat och regional regi i Sverige. Många patienter fick svåra biverkningar av kompensatorisk hyperhidros nedom bröstvårtorna. I en sammanställning från patienter (n=166) med kompensatorisk hyperhidros som Svettmottagningen med systerkliniker har behandlat, visar det sig att 90 % blir nöjda efter behandling med botulinumtoxin, och att upprepade behandlingar ger fortsatt god effekt. Tabletter i form av antikolinergika och calciumblockerare kan ytterligare stärka och förlänga effekten av botulinumtoxin. Notera höga värden på DLQI och HDSS, som indikerar en allvarligt nedsatt livskvalité. GA 4-5 = nöjd patient. (Kristoffer Ekberg. 2020. Degree project (30 p) in medical studies, Uppsala University).
"66-årig man med mångårig kompensatoirisk svettning efter operation på 70-talet (sympatektomi). Har aldrig varit riktigt torr på bålen eller i armhålorna sedan operationen"
750 E Neurobloc i armhålorna + 2500 E på bålen.
Återbesök 1: Klart förbättrad, DLQI från 23 till 11. Insatt på Ditropan 5 mg, 1x2.
Återbesök 2: Helt torr! DLQI sjunkit till 1. Patient mycket nöjd!
Bild 2. Tröjan från svårt drabbad patient med kompensatorisk hyperhidros efter sympatektomi (nervavskärning) före och efter behandling med botulinumtoxin och med tillägg av antikolinergika (Ditropan). DLQI = 23 motsvarar en mycket allvarlig påverkan på livskvaliteten, DLQI < 2 är närmast normalt. Vi kunde med Swartling-metoden hjälpa denna patient och 100-tals med förbättrad livskvalitet.
Bild 2.
Carl Swartling har hjälpt patientföreningen att förklara bakgrunden till sympatektomier och hur operationen sedermera försvann ur svensk sjukvård men att patienterna som skadades för livet lämnades i sticket, v g se nedan länk.
Till patientföreningens hemsidaFigur 6. Symtomen vid klimakteriet (menopaus) har likheter med hyperhidros hos äldre kvinnor men också distinkta skillnader. Den största skillnaden är att vid klimakteriet ingår värmevallning, oftast utan förvarning, en värmevåg från bröstet upp i huvudet, efterföljt av svettning. Vid hyperhidros saknas värmevallning och svettandet är ofta relaterat till värme, lättare ansträngning och stress. Om östrogen inte hjälper, sök en svettmottagning! I figuren spaltas likheter och skillnader mellan menopaus och postmenopausal hyperhidros.