Det har länge stått klart att patienter med hyperhidros har en starkt nedsatt livskvalité p.g.a sitt handikapp1-2. Den negativa påverkan på livskvaliteten är i paritet med de svåraste sjuka i psoriasis som använder biologiska läkemedel2. När det gäller försämrad funktion i vardagen är hyperhidros den mest påverkade patientgruppen i en jämförelse med acne, eksem och psoriasis3.
Vid närmare analys av fria kommentarer av 1000-tals patienter som passerat Svettmottagningen och mer formaliserat i den s.k. barnstudien4, kan symtomen indelas i fysiska, psykiska och konsekvensrelaterade. Som vi kan se i figuren nedan, berättar patienter spontant om det som känns minst pinsamt att ta upp, såsom fysiska symtom: "blöter ned papper", "fryser om fötter", "sätter fläckar på kläder" o.s.v. Vid mer tid och direkta frågor i samtalet mellan läkare och patient framkommer "dåligt självförtroende", "känner sig ofräsch och t.o.m äcklig", vilket i sin tur obehandlat kan få långtgående konsekvenser som att "tacka nej till jobbsituationer, relationer och till den sociala arenan".
Det vanligaste är att patienter med hyperhidros inte söker vård5, men när de väl gör det, berättar många i slutet av en konsultation om sina fysiska besvär. Om läkaren inte förstår att hyperhidros ingår i "deseases of shame", glömmer hen att ställa riktade frågor om hur det känns, och vad det konkret innebär i vardagen.
Det kan vara svårt och pinsamt att erkänna sina problem för andra men också för sig själv. De flesta med hyperhidros söker inte vård5. En del patienter talar om "att komma ut" med sitt problem. Skamkänslor hos hyperhidrotiker medför en "svag patientgrupp", som tillhör "diseases of shame", och som en följd av detta har svårt att hävda sig i konkurrensen med andra sjukdomar i sjukvården. Kanske är det därför hyperhidros diskrimineras och behandlas fel av svensk sjukvård?
Fler studier har senaste åren visat på samsjuklighet mellan hyperhidros och psykisk ohälsa6. Sjukdomar såsom ångest7-8,11,14, social fobi10,13 och depression7,9,11-12 har visat sig vanligare hos patienter med hyperhidros. I en större studie från Kanada och Kina undersöktes patienter som sökte hudklinikerna avseende psykisk ohälsa med validerade instrument. Av de som sökte för hudsjukdom generellt led 7.5 % av ångest och 9.7 % av depression vilket kunde kan ställas i förhållande till patienter med hyperhidros där 21.3 % led av ångest och 27.2 % av depression. Vidare har behandling av hyperhidros kunnat visa att psykisk ohälsa förbättras. I en studie av Li et al, kunde förbrukningen av psykofarmaka minska med 50 % efter behandling av hyperhidros att jämföra med 10 % minskning i kontrollgruppen11. Även social fobi har kunnat reverseras med hjälp av behandling av hyperhidros13.
Statistik från Försäkringskassan visar att psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning, och att 2016 stod psykisk ohälsa för 44 % av all sjukskrivning. Vidare är det mycket svårare att komma åter i arbete vid sjukskrivning för psykisk ohälsa, jämfört med sjukskrivning för hjärt-, kärl- och tumörsjukdomar15.
Samhället skulle tjäna på att behandla patienter med hyperhidros, inte bara av rättviseskäl och humanitet, utan också av ekonomiska skäl. Människor med psykisk ohälsa uppnår inte sitt "bästa jag" i varken arbetsliv eller socialt. Studierna som tidigare nämnts visar att psykisk ohälsa kan förhindras av adekvat behandling av patienter med hyperhidros.
