När Carl Swartling tillsammans med sina kollegor Hans Naver och Sten-Magnus Aquillonius lanserade botulinumtoxin typ A mot hyperhidros på 90-talet var det en världsnyhet.
Just nu forskar vi intensivt på att utveckla en ny metod att behandla hyperhidros som bygger på Professor Niklas Dahls och Docent Joakim Klars upptäckt av ett viktigt protein (P) i svettkörtelcellen som saknas hos vissa individer och leder till oförmåga att svettas.1
Med genterapi som heter SI-RNA (syntetisk interfering RNA), kan vi slå ut den viktiga ”svett-genens” kopia RNA och därmed bildas inte proteinet inne i svettkörtelscellen. Vi kan därmed efterlikna de 5 unga männens oförmåga att svettas i t ex armhålor eller händer hos en patient med hyperhidros. (Figur 8)
Figur 8. Svettsekretionen hos en av försökspersonerna efter införande av topikalt siRNA i svettkörtlarna. C = kontrollen på obehandlad arm där placebo användes, sedan mätningar från behandlad arm dag 1 (siRNA1), dag 9 (siRNA9), dag 16 (siRNA16) och dag 23 (siRNA23) och medelreduktionen av svettsekretion som var 60 % under försöksperioden. ***, p<0,001 (students t-test)
Förutom medicinutveckling med SI-RNA, är Svettmottagningen också involverad i klinisk forskning.
Ett annat prioriterat forskningsområde är att inventera psykisk ohälsa, livskvalité och funktion hos våra patienter med hyperhidros. Tidigt upptäckte vi att våra patienters lidande var omfattande, jämförbart med de svårast sjuka i psoriasis. (figur 8) Senare har vi studerat våra patienters funktion och samsjuklighet med psykisk ohälsa.2-5
Långvarigt nedsatt livskvalité där individen inte lever i sin fulla potential kan leda till långtgående konsekvenser. Psykisk ohälsa som ångest, depression och social fobi är överrepresenterat hos patienter med hyperhidros. Nedan följer en text med referenser som dr Swartling skrivit till patientföreningen. (bilaga 1)
Figur 9. Livskvalité vid de svårast sjuka i psoriasis och acne som kräver starka mediciner, jämförs med patienter med hyperhidros som får botulinumtoxin. DLQI-värden > 10 indikerar en allvarlig livskvalité-påverkan. Notera att de svårast sjuka med psoriasis och hyperhidros har en jämförbar livskvalité-påverkan före behandling och att de biologiska läkemedlen vid psoriasis och botulinumtoxin vid hyperhidros förbättrar livskvaliteten med låga DLQI-värden.