Hyperhidros är uttalad svettning, eller svettningar som inte är funktionell och som påverkar patientens livskvalitet negativt. Vidare kan hyperhidros indelas i primär (oklar anledning) och sekundär (bakomliggande orsak). Innan behandling ges mot hyperhidros är det viktigt att fastställa ev bakomliggande orsak.
Ekkrin svett (vatten + salt) är nödvändig, dels för att kyla ned kroppen, dels för god greppfunktion från händer och fötter. Underfunktion, hypohidros, med för lite svett kan leda till värmeslag eller till dåligt grepp. Hyperhidros är uttalad svettning som inte är funktionell och dessutom påverkar livskvaliteten negativt för den drabbade. Apokrin svett produceras i armhålor och ljumskar och dess funktion är okänd även om denna innehåller doftsignaler, s k feromoner. Problemet med apokrin svett är att den kan lukta illa vid nedbrytning av hudens bakterier. Om luktproblematiken blir ett medicinskt problem kallas det bromhidros.
Hyperhidros kan indelas i primär och sekundär. Den primära formen drabbar cirka 3 % av befolkningen och är genetiskt betingad. Blöta händer, fötter och armhålor är vanligast men även svett från huvud och ansikte, bålen, ljumskar och underliv, eller över hela kroppen är relativt vanligt. Sekundär hyperhidros har en bakomliggande orsak och förekommer generellt (endokrint, tumörer, infektioner), regionalt (neurologisk sjukdom) eller lokalt (hudsjukdomar).
Hyperhidros lokalt behandlas i första hand med aluminiumklorid eller liknande aluminiunsalter. Om detta inte fungerar är botulinumtoxin ett andrahandsmedel, ibland i kombination med perorala antikolinergika (generell hyperhidros). Operativa åtgärder kan övervägas när annan behandling inte fungerar och när patientens motivation till åtgärd är stark. De operativa åtgärder som finns är axillär utrymning (armhålesvett) och sympatektomi (handsvett).
Hyperhidros är ett underskattat medicinskt problem. Många patienter upplever att de inte har blivit tagna på allvar eller fått konstiga råd av sjukvården. Ett flertal undersökningar visar att hyperhidros har stark negativ påverkan på livskvaliteten.
Primär hyperhidros
Primär hyperhidros är ett ärftligt betingat handikapp som drabbar cirka 3 % av befolkningen och som innebär överdriven svettning utan bakomliggande orsak. Oftast krävs ingen provtagning om patienten har en långvarig anamnes på bilateral fokal hyperhidros från händer, fötter eller axiller. Fråga om ärftlighet. Ofta upphör svettandet under natten. Generell hyperhidros kan också vara ärftlig och finns då ofta på både bålen och huvudet. Vid kort anamnes och generell svettning ska man överväga sekundära orsaker som mediciner eller thyroideasjukdom, v g se sekundär hyperhidros. Hyperhidros har för patienten en stark negativ påverkan på livskvaliteten som är mer uttalad än hos många med andra välkända hudsjukdomar som eksem, psoriasis eller acne. Nedan beskrivs primär hyperhidros från olika ställen på kroppen.
Handsvett (palmar hyperhidros)
Personer med handsvett är lika blöta i handflatan som efter en handtvätt vilket många gånger medför en svårbrukbar hand. Den blöta handen förstör papper i skolarbetet för studenter, kortsluter elektriska kretsar hos elektrikern eller orsakar greppsvårigheter hos hantverkaren. En blöt hand eller fot vintertid kan orsaka köldproblem som i värsta fall leder till förfrysning. Mest bekymmersamt för patienten med handsvett är dock kontakten med andra människor. Att hälsa, att hålla handen, att dansa m.m. blir för många i stort sätt omöjligt. De flesta hämmas i sin vardag med andra människor och leder ibland till isolering och utanförskap.
Armsvett (axillär hyperhidros)
Personer med uttalad armsvett får blöta ringar under armarna. Patienterna känner sig generade och ofräscha av sin armsvett vilket leder till ett undvikande beteende med bl a ett förändrat rörelsemönster och behov av extra tröjor till skola eller arbete.
Fotsvett (plantar hyperhidros)
Personer med fotsvett förstör skor. Den ständiga fukten leder till en ökad förekomst av infektioner, framför allt fotsvamp. Vid uttalad fotsvett finns också en luktproblematik.
Ansiktssvett och Huvudsvett (frontal hyperhidros)
Svetten rinner från ansiktet som om man genomfört ett kraftigt ansträngande träningspass. Vissa av patienterna måste ha pannband för att få svetten från hårfästet att absorberas. Svetten kan droppa ned på exempelvis instrument, papper eller vid samliv på sin partner. Den salta svetten kan orsaka ögonsveda. Många gånger ser det ut som att personer med huvudsvett har just kommit ut ur duschen. På vintern kan svetten orsaka besvär med förfrysning då man ofta svettas om huvudet trots minusgrader. Ett annat stort problem när svettdroppar syns i ansiktet är att personen ifråga upplevs som osäker och pressad.
Ljumsksvett (inguinal hyperhidros)
Svetten från ljumskar, underlivet och mellan skinkorna kan blöta ned underkläder men också byxor och kjolar. Ibland syns blöta fläckar på stolar när man reser sig upp. Detta upplevs som mycket pinsamt. En del personer med inguinal hyperhidros har haft blöjor och utretts för inkontinens.
Generell svett (generell hyperhidros)
Personer med generell hyperhidros svettas från stora kroppsytor, ofta huvud och bål i kombination. Förutom vid stress stimuleras svetten vid lättare ansträngning som att gå till bussen. Därför måste man planera noga för att inte stressa; åka till jobbet i god tid, duscha kallt för att inte eftersvettas o s v.
Sekundär hyperhidros
Sekundär hyperhidros bör uteslutas när svettningarna har kort anamnes, tecken på annan sjukdom och generell eller asymmetrisk svettning. Sekundär hyperhidros kan grovt indelas på följande sätt:
Tumörer / infektioner / endokrin sjukdom / mediciner
Svettningarna är ofta generella. Anamnes och status inriktat på epidemiologi (infektioner), B-symtom (tumörer/infektioner), mediciner (antidepressiva, amfetaminpreparat, metadon m fl), endokrin sjukdom. Prov efter anamnes och status. Endokrin screening med thyroideaprover, U-katakolaminer, IgF 1 (akromegali), och ev könshormoner (manligt/kvinnligt klimakterium) kan behövas.
Neurologisk sjukdom
Svettningarna är ofta regionala och/eller asymmetriska. Ett hyperhidrotiskt område, t ex halva ansiktet, följs ofta av att andra ansiktshalvan är anhidrotisk. D v s man kan se den neurologiska svettning som kompensatorisk där den motsatta sidan är torr! Undersök alltså alltid båda sidor när patienter söker för asymmetrisk svettning. Exempel på sjukdomar som ger hyperhidros vid neurologisk sjukdom: Perifer neuropati ger nedsatt känsel och svettförmåga i armar och ben men kan leda till kompensatorisk svettning på bål och huvud. Horners syndrom p g a sympatikusskada innebär bl a anhidros på ena ansiktshalvan vilket då kan följas av kompensatorisk hyperhidros på andra sidan. Harlequin syndrom är en annan benämning på samma tillstånd där man istället tar fasta på färgskillnaden, där den sympatikusskadade sidan blir vit och den andra sidan blir röd vid ansträngning. Utseendet kan då påminna om en harelquin. Freys´syndrom uppkommer efter spottkörtelkirurgi då felaktigt växande parasympatiska spottkörtelfibrer innerverar svettkörtlarna på kinden. Det medför att när patienten äter eller t o m bara tänker på mat så uppkommer en ymnig svettning från kinden Sympatektomi var vanligt förekommande under 90-talet i Sverige. Vid indikationer som palmar och axillär hyperhidros, rodnad eller social fobi, brändes de thorakala sympatiska ganglierna endoskopiskt. Kompensatorisk hyperhidros utvecklades nedom bröstvårtorna hos ett stort antal patienterna 1-6 månader efter sympatektomin.
Dermatologisk sjukdom
En del hudsjukdomar som keratodermier eller pachonychia congenita är associerade med hyperhidros. Dessutom kan runt vissa lokala processer i huden, som vid t ex blue rubber bleb nevus eller pretibala myxödem utvecklas fokal hyperhidros. Ett special fall är idiopatisk unilatreral fokal hyperhidros som innebär ett fokalt område antingen i pannan eller på ovansidan av handleden, där patienten attackvis får hyperhidros då svetten fullkomligen rinner. Histologiskt kan man då se ett eccrint nevus, eccrint angiomatöst hamartom eller helt invändningsfri rutinhistologi
